Lunds Universitet STV 004 Statsvetenska
Lunds Universitet STV 004 Statsvetenskapliga institutionen VT 2005
Handledare: Tomas Bergström
Spelet mellan Trollhättan och Rüsselsheim
En fallstudie om globaliseringens påverkan på fackföreningar
Ingela Nilsson
Abstract
Globalisation has lead to changes on many levels of our society; -industrial, technological, and corporate to name a few. This is an ongoing process which affects the society we live in today. The process is affecting the working-conditions for everyone through the changes of the relations on the working market. The unions have enjoyed a very special role in Sweden for a long time, but that role is now affected by these changes. The relationship between state and unions is changing, and the unions’ influence in politics is decreasing. The national state is weakened by globalisation, which in turn causes shifts in the conditions of the arena that unions act on. The unions must find new ways, and create new international relationships, to be able to handle these changes and defend the interest of their members. The action of General Motors in Europe is a good example of how multinational companies play out their own factories against each other, to put pressure on production costs. The unions in Sweden and Germany reached an agreement to work together against GM, and against the dumping of wages. This study shows that the unions still have a place and function in global society.
Keywords: globalisation, labour relations, individualisation, unions, Metall
Innehållsförteckning
1 Inledning1
1.1 Syfte1
1.2 Problemformulering och frågeställningar2
1.3 Avgränsningar2
1.4 Disposition3
1.5 Metod 3
1.6 Material4
2 Teori6
2.1 Globaliseringen6
2.2 Individualiseringen8
2.3 Korporatism och avkorporatisering9
2.4 Teoridiskussion12
3 Globaliseringen i Sverige14
3.1 Bakgrund14
3.2 Korporatismen i Sverige15
3.3 Fackförbunden17
4 Fallet med Saab-fabriken i Trollhättan19
4.1 Bakgrund19
4.2 Metalls agerande22
4.3 Regeringen och kommunens agerande24
4.4 Analys26
5 Diskussion och slutsatser29
5.1 Diskussion29
5.2 Slutsatser31
5.3 Fortsatt forskning 33
Referenser34
Bilagor37
1
1 Inledning
Samhället står inför stora förändringar då internationaliseringen och det som många kallar ”globaliseringen” inneburit omvälvningar på många plan i samhället - industri, teknologi, information och företag. Detta har påverkat och kommer att fortsätta att förändra arbetsförhållandena för folket. I detta globala samhälle förändras nationalstatens betydelse och fackförbunden som tidigare rört sig inom dess gränser genomgår förändringar och utsätts för stora utmaningar för att kunna bevara sin roll och sitt förhållande till staten. De stora påtryckningarna från den internationaliserade ekonomin försvårar fackföreningsrörelsens verksamhet och förutsättningarna ser betydligt annorlunda ut än de gjort under de senaste årtiondena.
I forskningen beskrivs ofta den svenska fackföreningsrörelsen som mycket stark på grund av sin höga organisationsgrad och sitt nära samarbete med det socialdemokratiska partiet. Även om specifika omständigheter och traditioner har bidragit till att göra fackföreningsrörelsen till en viktig institution så har den avgörande faktorn nog varit den låga arbetslösheten som man lyckats hålla nere ända in på början av 1990-talet. I detta sammanhang står LO som en av grundstenarna i det som man kallat den svenska modellen, med full sysselsättning och generell välfärd som högsta prioritet, och centrala avtal och solidarisk lönepolitik som viktiga element (Meidner 1997). Men detta har förändrats och håller på att ändras när stora omvälvningar ger nya förutsättningar och det inte längre går att föra en traditionell facklig verksamhet. Då kan man diskutera om det är slutet för den svenska modellen.
1.1 Syfte
När stora förändringar sker i samhället och världen blir allt mer inter-nationaliserad, förändras villkoren för organisationer och företag, vilket får konsekvenser för medlemmar och anställda på arbetsmarknaden. Då blir det intressant att se hur dessa förändringar påverkar fackföreningarna som skall skydda medlemmarna och föra deras talan. Detta är intressant att undersöka i Sverige, då de svenska fackföreningarna som ovan nämnts har en unik roll i jämförelse med fackföreningar i andra länder.
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och hur globaliseringen förändrat fackförbundet Metalls möjligheter till inflytande för att tillvarata medlemmarnas intresse och bevara jobben. Uppsatsen skall studera hur fackförbundet, regeringen och kommunen agerar när förändringar sker på grund av globaliseringen och om dessa tre samarbetar för att bevara jobben. För att belysa detta görs en djupstudie av ett fall där ett multinationellt företag spelar ut två fabriker inom samma koncern mot varandra, när General Motors spelade ut Saab-fabriken i Trollhättan mot Opel-fabriken i Rüsselsheim.
1.2 Problemformulering och frågeställningar
Den övergripande problemformuleringen för den här uppsatsen är: Hur har globaliseringen förändrat fackförbundet Metalls möjligheter att tillvarata medlemmarnas intresse.
Frågeställningar:
Hur har globaliseringen påverkat Metalls möjligheter att tillvarata medlemmarnas intresse?
Hur har Metall agerat i fallet med Saab-fabriken i Trollhättan?
Hur har regeringen och kommunen agerat i detta fall?
Hur har samarbetet mellan fackförbundet, regeringen och företaget sett ut i fallet med Saab-fabriken i Trollhättan?
1.3 Avgränsningar
På grund av att globaliseringen är ett stort forskningsområde som omfattar många faktorer inriktar den här studien sig på de faktorer, som har med ekonomi och den internationella handeln att göra. Studien tar upp den del av globaliseringen som inriktar sig på den ekonomiska internationaliseringen. Det är den internationella handeln, framväxten av multinationella företag och finansmarknaden som visar på att en globalisering skett. Den del av globaliseringen som tar upp den samhälleliga och den kulturella bilden går inte denna studie närmare in på. Men man kan konstatera att internationaliseringen har lett till andra konsekvenser för människorna förutom den rent ekonomiska t.ex. kommunikation mellan organisationer och människor, och den information som sprids över gränserna vilket kan vara relevant för fackföreningarna. Fokus ligger alltså istället på den globala ekonomins påverkan på arbetsmarknaden. Eftersom det är detta som till största del påverkar förhållandena för fackförbunden och dess medlemmar.
Studien inriktar sig på Sverige, då fackföreningsrörelsens position i det svenska samhället är unik. Fackförbunden har haft en stark roll i den svenska national-staten. Men konsekvenserna av den ökade globaliseringen är att gränserna mellan länder ”suddas ut” vilket leder till en försvagning av nationalstaten som i sin tur påverkar fackförbundens roll i samhället. Detta innebär förändringar för fackförbunden. Studien inriktar sig på dessa förändringar. Då globaliseringen är ett brett ämne och det finns ett stort antal fackföreningar är det lämpligt att fokusera på ett fall för att kunna gå på djupet och studera det empiriskt. Fallet med GM och Saab-fabriken i Trollhättan är ett fall som passar bra för att se på hur fackföreningar agerar när ett multinationellt företag spelar ut två fabriker i olika länder mot varandra och hur fackföreningarna i samarbete med regeringen agerar för att tillvarata medlemmarnas intressen. Medlemmarnas och fackförbundens intressen är att bevara jobben och att inte försämra villkoren för anställningen, i alla fall hålla sig inom kollektivavtalet (Intervju med Bengt Åhnberg 050502). Fokus kommer att vara på hur Metall på nationell respektive lokal nivå har hanterat denna händelse i samarbete med regeringen. Detta med tanke på att staten har ägnat stort intresse för att rädda fabriken i Trollhättan genom att omfördela resurser och utöva påtryckningar på General Motors som är ägare till Saab.
1.4 Disposition
Studien inleds med ett inledande kapitel där syfte, problemformuleringar och frågeställningar formuleras. Detta följs av avgränsningar samt den metod som använts samt en materialdiskussion. Det andra kapitlet är ett teorikapitel där globaliseringen och individualiseringen tas upp samt korporatiseringen och avkorporatiseringen. Detta följs av en teoridiskussion där de olika teorierna tas upp och hur de ska användas i studien. Det tredje kapitlet tar upp globaliseringen i Sverige. Detta kapitel beskriver utvecklingen i Sverige, hur globaliseringen påverkat landet och hur korporatiseringen utvecklats till en avkorporatisering samt hur utvecklingen sett ut för fackförbunden. Det fjärde kapitlet undersöker fallet med Saab-fabriken i Trollhättan, här ges en bakgrund till problematiken som Metall stått inför, händelseförloppet beskrivs och vilket resultat som nåtts. Vidare tas Metalls och regeringen och kommunens agerande upp och sedan följer en analys av fallet. Det femte och avslutande kapitlet innehåller en diskussion där uppsatsens delar knyts ihop och slutsatser där frågeställningarna besvaras samt förslag på vad fortsatt forskning skulle kunna studera.
1.5 Metod
Metoden som används vid den här studien är fallstudiemetoden. En fallstudie är en undersökning som fokuserar på en viss situation, händelse, företeelse eller person. Fallstudien är att föredra vid undersökningar av aktuella och nutida skeenden. Den gör det möjligt att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem och hur dessa hanteras under en viss tid och på så sätt få ett helhets-perspektiv. När man gör en fallstudie kan man använda sig av flera olika metoder och styrkan i en fallstudie ligger just i möjligheten att samtidigt hantera olika typer av empiriskt material (Merriam 1994, s 24f). Det finns dock vissa svårigheter när det gäller att generalisera med utgångspunkt från resultaten av enstaka fall och därför måste utformningen av undersökningen vara god. Det ställer stora krav på forskaren vid insamling och sammanställning av data eftersom det inte finns fasta rutiner för bearbetning och analys. Etiska problem kan uppstå och metoden kräver känslighet, noggrannhet och omdömesförmåga inför den information som samlas in och sammanställs. Fallstudiens begräns-ningar hänger samman med de problem man stöter på vid kvalitativa intervjuer eftersom det är den metoden man ofta använder vid fallstudier och därför krävs det tolerans och mångtydighet i informationen (Merriam, 1994). Fallet i den här studien är Metalls agerande i händelserna kring GM:s hot om nedläggning av Saab-fabriken i Trollhättan.
Intervjuerna i denna fallstudie är företrädesvis delvis standardiserade då man vill ha en viss information från alla respondenter. Intervjuerna styrs av ett antal frågor eller frågeställningar som ska utforskas men vare sig ordalydelse eller ordningsföljd bestäms i förväg. Den här formen av intervju gör det möjligt för forskaren att anpassa sig efter situationen, hur den utvecklas, efter respondentens bild av världen och när nya idéer dyker upp (Merriam, 1994 s 88). Den här typen av intervjuer har inte som de standardiserade intervjuerna på förhand utarbetade frågor och svar, utan det kommer fram ur själva samtalet. Det största problemet vid dessa intervjuer är klassifikationen av informationen, vilken kan bli problematisk och ta lång tid. Men fördelen och styrkan är att respondenten inte tvingas in i ett bestämt tankesätt utan kan uttrycka sina åsikter på ett fritt sätt (Halvorsen, 1992 s 86).
1.6 Material
Materialet som används i denna uppsats är artiklar från dagspressen, samhällsprogram från svensk television, protokoll från Metall och en rapport från näringsdepartementet samt intervjuer med tjänstemän från fackförbundet Metall, klubben på Saab Automobil i Trollhättan, näringsdepartementet och kommunen i Trollhättan.
Genom att studera händelserna kring Saab fabriken i Trollhättan i dagspressen under hösten 2004 och våren 2005 kan man få en helhetssyn över problematiken. Från den första antydan från GM om fabrikens framtid, då ett stort multinationellt företag spelat ut två fabriker och länder mot varandra, till de färdiga offerterna och ”räddningspaketet” som facket, Saab och regeringen förhandlat fram tillsammans så kan man få en bild av hur det hela gått till och vilken roll facket har spelat och vilka konsekvenser detta innebär i framtiden för fabriken och arbetarna. Materialet är nyhets- och debattartiklar från Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Metalls tidning Dagens Arbete. När det gäller tidnings-artiklar måste man ta hänsyn till att det inte är några vetenskapliga artiklar, utan nyhetsbevakning och bör granskas kritiskt utifrån detta. I synnerhet när det gäller artiklar från Dagens Arbete ska man vara uppmärksam på att detta är Metalls egen tidning och att den kan vara partisk. Från SVT har ett avsnitt av Dokument Inifrån använts. Detta är ett samhällsgranskande program och ska även det granskas kritiskt. Protokoll från Metall har även använts som material. Det är ett bra sätt att få en inblick i hur diskussionen har skett och vilka initiativ som facket tagit när det gäller turerna kring Saab-fabriken i Trollhättan. Där man kan se resultat av förhandlingar och annan information kring detta fall.
Intervjuer har varit grunden till materialet i studien. Intervjuer har skett med en tjänsteman på Metall på riksnivå och en från klubben på Saab-fabriken i Trollhättan. Båda har varit engagerade och arbetat med frågan. För att få en bild av hur regeringen och kommunen agerat har en tjänsteman på närings-departementet intervjuats samt ett av kommunalråden i Trollhättan. På central nivå på Metall har Bengt Åhnberg som arbetar på utredningsenheten intervjuats. Han har varit engagerad i fallet och de kontakter man haft med det tyska facket. På lokal nivå har Paul Åkerlund ordförande för klubben på Saab Automobil i Trollhättan intervjuats. Han är även ordförande för det samarbete som finns mellan Saab-fabrikerna i Sverige. Intervjuerna med Bengt Åhnberg och Paul Åkerlund gav en bild av hur Metall har agerat och de problem man upplevt. Dock måste man ha i åtanke att de är partiska vad gäller deras agerande och resultat. På näringsdepartementet intervjuades Bengt Wennerstein, tjänsteman som arbetar med konkurrens- och stadsstödsfrågor och som var sekreterare i den arbetsgrupp som regeringen tillsatte. Den bestod av statssekreterare från olika departement. På kommunal nivå intervjuades kommunalrådet Gert-Inge Andersson som varit engagerad i fallet från kommunens sida. Även när det gäller dessa två måste man ta hänsyn att de kan vara partiska när det gäller regeringens och kommunens agerande och det resultat man nått.
2 Teori
2.1 Globalisering
Då man studerar globaliseringens påverkan på samhället är det relevant att föra en diskussion kring detta begrepp. Det råder en del olika uppfattningar när det gäller denna forskning. Begrepp som globalisering vars syfte är att täcka komplexa sociala processer tenderar att bli en aning motsägelsefull och diffust. Det kan dock konstateras att i de flesta fall, är begreppet globalisering, ett försök att namnge strukturella samhälleliga förändringar som har internationaliseringen som huvudegenskap (Neergaard 2000, s160). Forskningen som gjorts om globali-seringen har fokuserat på å ena sidan ekonomisk internationalisering, den globala marknaden och dess konsekvenser och å andra sidan på en kulturell inter-nationalisering som ofta illustreras med begreppet ”the global Village”. Det råder olika uppfattningar om i vilken grad globaliseringen har inträffat och vilka effekter den har haft samt huruvida detta är ett nytt fenomen eller ej. Åsikterna sträcker sig från ena sidans förespråkare som argumenterar för att globaliseringen redan inträffat och att alla trögheter som finns kvar är rester från det förgångna, till förespråkarna som argumenterar för motsatsen och som hävdar att globaliseringen är en politisk myntad myt för att förändra maktbalanser av olika slag (Neergaard 2000, s 161).
Trots att det finns olika synpunkter om globaliseringens utsträckning så är det mer eller mindre obestridligt att det finns en rad skeenden i världen som är förenade med varandra och som på ett ytterst fundamentalt sätt påverkat alla OECD-ekonomier och samhällen (Evans 1999, s 161f). Evans (1999) menar att när det gäller den ekonomiska marknaden har tillväxten av utländska direktinvesteringar varit den faktor som starkast har påskyndat utvecklingen mot ett ökat ömsesidigt ekonomiskt beroende. Resultatet av detta är att det har skett en betydande ökning av internationellt och utländskt ägande av industrier och företag. Svensson (2002) lyfter fram finansmarknaden där han visar på att transaktionerna med utländsk valuta ökat kraftigt vilket har minskat den nationella suveräniteten och förflyttat makten från regeringarna till finansiella marknader. Det har även skett en förändring i utvecklingen och utbredningen av teknologi till global nivå. Tillgång till modern teknik och aktuell forskning har blivit en nyckelfaktor för att bestämma graden av konkurrenskraft i många tillväxtsektorer. När det gäller produktionen har samarbete mellan olika företag blivit en del av denna process. På tillämpningssidan har integrationen av information och kommunikationsteknologi ett ”globalt informationssamhälle” orsakat en stor förändring av hur man sköter produktionen av varor och tjänster. Kommunikationsmöjligheterna har förändrats i och med användandet av Internet och den elektroniska handeln kommer antagligen att förändra företagens distributionssätt (Evans 1999, s 163f).
Globalisering kan beskrivas på många sätt och omfattar många faktorer. För att inte göra definitionen för omfattande kan man säga att den innebär en internationell integration av marknaderna för kapital, varor och tjänster. Globaliseringen anses redan av många ha slagit igenom inom på flera områden och att utvecklingen i framtiden kommer att leda till en anpassning av nationella politiska lösningar till vad den internationella marknaden kräver. De stater som kommer att drabbas värst är de med höga ambitioner beträffande välfärdsstatens omfattning och som finansierar en stor offentlig sektor med höga skatter (Svensson, 2001 s 276).
Inom globaliseringsforskningen finns det två perspektiv som är relevanta för fackföreningsrörelsens förändrade förutsättningar och för bedrivandet av politik. Dessa är ett nationalstatsperspektiv och ett regionaliseringsperspektiv. De här två perspektiven har det gemensamt att den ekonomiska internationaliseringen skapar ett förändringstryck gentemot nationalstaterna. Neergaard beskriver dessa två perspektiven och menar att i det nationalstatliga perspektivet på globaliseringen ser den ekonomiska internationaliseringen som i grunden likformig med nationalstatens överlevnad även om det är i andra former än den traditionella keynesianska. Regionaliseringsperspektivet ser internationalisering som en process som resulterar i en överstatlig regionalisering, ofta exemplifierad med en institutionalisering av de nordamerikanska, västeuropeiska och japanska handelsblocken (Neergaard 2001, s 162f).
Gemensamt för forskningen på detta område är att man konstaterar att globaliseringen har lett till nationalstatens försvagning. Kjellberg (2001) skriver att dessa nya teoribildningar visar på att den nationalstatliga scenen förlorat i betydelse till förmån för såväl det globala som det lokala. Han visar även på att dessa tendenser visar sig i Sverige. De transnationella företagens ställning har stärkts och finansmarknaderna internationaliserats samtidigt har avtals-förhandlingar decentraliserats och tyngdpunkten har sjunkit mot arbetsplatsnivå. Företagen har decentraliserats men det betyder inte att den centrala koncernnivåns betydelse minskat utan snarare tvärtom. Den moderna informationstekniken underlättar inte bara bibehållandet, utan också förstärkandet av koncernledningarnas centrala kontroll i de ”globaliserade” företagen (Kjellberg 2001).
Kjellberg fortsatta forskning visar även på att det samspel eller balans mellan centralisering och decentralisering som finns när det gäller företag ännu inte har uppnåtts på fackligt håll sedan den traditionella svenska kombinationen av central och lokal facklig styrka delvis gått förlorad. När det gäller fackföreningarna har decentraliseringen skett på bekostnad av centralorganisationernas, framförallt LO:s, men delvis också fackförbundens inflytande. Då finansmarknaden och näringslivet internationaliserats har nationalstaternas ekonomiska politik fått mindre utrymme vilket tenderar att ha minskat de fackliga organisationernas samhällspolitiska roll menar Kjellberg (2001, 2003).
Utveckling som skett i och med globaliseringen har inte varit möjlig att kompenseras genom att fackförbundet stärkts på det internationella planet. De svenska fackföreningarnas internationella inflytande begränsas i praktiken till EU-länderna där ”Europafacket” (ETUC) är verksamt på politisk nivå, sedan finns det fackliga branschsammanslutningar inom EU och de ”europeiska företagsråden” (EWS) som fungerar som löntagarnas informationsorgan i europeiska bolag. Det europeiska fackliga samarbetet saknar inte betydelse men de kan knappast mäta sig med marknadskrafterna och storföretagen när det gäller att stärka sin position på den internationella arenan (Kjellberg 2001, Benner 2000). För Sverige betonas detta av att internationellt sett närmast unikt beroende av transnationella storföretag. Flera av dessa svenska företag har under senare år antingen flyttat sina huvudkontor utomlands eller förvärvats av utländska bolag. Företagens internationalisering har i flera fall medfört ett påtagligt minskat fackligt inflytande (Kjellberg 2001, 2003).
2.2 Individualisering
En faktor som är viktig när man talar om fackförbundens förändrade förutsättningar är individualiseringen i samhället. Inom samhällsvetenskapen framstår individualiseringen som synonymt med modernisering, modernitet eller senmodernitet. Den grundläggande tanken är när man talar om det autonoma subjektet som handlar fritt och självständigt. Detta är nära förbundet med idéer om förflyttningen av tyngdpunkten från produktion till konsumtion, vilket leder till en förflyttning av fokus från producenter och arbetare till konsumenter, från varuproduktion till tjänsteproduktion och till slut från struktur till aktör. Samhället genomgår stora omvälvningar där den ökande individualiseringen är en viktig aspekt (Neergaard 2000, s163f). De omvälvningar som sker i samhället innebär förändringar av värderingar och identiteter vilket hänger samman med individualiseringen. Detta är en process som innebär att individerna i samhället blir allt mer självständiga i sitt handlande. Individualiseringen innebär därför också en avtraditionalisering av samhället vilket betyder att individernas handlingar blir allt mer oberoende av socialt föreskrivna normer och regler, i form av auktoriteter, standarder, och gemensamma kunskaper. Denna avtraditionalisering följer i sin tur av samhällets modernisering och rationalisering (Alvin & Sverke 2002, s 92).
Teorin om individualisering kommer både ifrån synen på att den autonoma individens framväxt kopplas till materiell tillväxt och från sociala rörelser. Man ifrågasatte kollektiva identiteter och kopplade det till former för maktutövning t.ex. människa som synonymt med medelklass, man, vit etc. vilket marxism och feminism kritiserade. Såväl de sociala rörelserna som de vetenskapliga perspektiven kritiserar hur kollektiva identiteter användes i maktpraktiker och betonade tesen om sammansatta identiteter och identitetspolitik. Man fokuserade på arbetarrörelsens institutionalisering och materialistiska världsuppfattning och argumenterade för en befrielse från, och inte genom, lönearbete vilket ifrågasatte fackföreningsrörelsens strategier såväl som dess existens. Man gick från perspektivet där arbetarklassen utgjorde det historiska subjektet för social omvandling. Istället kom uppmärksamheten att skifta mot de nya sociala rörelserna där fokus inte var på det materiella. Detta var början på en utveckling mot post-modernism som ifrågasatte om sociala kollektiv över huvudtaget var möjliga utanför maktdefinitioner (Neergaard 2000, s163f). Individens värderingar av och inställningen till facket är en funktion av dess relation till arbetet. Ju mer en person identifierar sig med sin position i arbetet, desto mer kommer hon att identifiera sig med sin fackförening. Detta leder till att facket blir en sekundär institution i förhållande till arbete, inte bara med avseende på organisation men också när det gäller dess sociala betydelse. Individens växande oberoende gentemot konventionella sociala institutioner resulterar i ett växande oberoende av facket. När samhället individualiseras, styrs individens engagemang för fackföreningar mer av medvetna val än av konventionell identifikation (Alvin & Sverke 2002, s 92).